Vinnarskalle
Världens snällaste dagmatte gav oss en ask gelehjärtan igår. Åhhh så sugen jag vart på den. Doften är så ljuvlig och smaklökarna började dansa.
Jag kan ärligt säga att jag tänkte ta några bitar när Calle skulle gå och träna. Bara några få så att det inte syntes...
Nu vann faktiskt mitt förnuft, jag är så stolt över mig själv. Jag tänker inte ha kämpat i 44 dagar förgäves. Jag tog fram tejpen... Och tejpade igen locket så jag inte kan bryta upp det. Sen ska asken ligga i ett skåp fram tills dessa 100 dagar är över.. 😃
